Denna inbegriper bland annat smin- och skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin och porrbranchen sasom alla omsatter miljarder igenom att sexualisera sam kommersialisera saken dar kvinnliga kroppen. Sjalva iden om sexighet bygger gallande forbruknin. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt vi konsumtionsobjekt samt konsumtionsbeteenden, vilket astadkomme saken da mo ett ekonomiskt sak: via fysisk aktivitet, trende, smink, medicinska sam farmaceutiska produkter forvandlar saken da kroppen till en belaggning sasom befinner si menad att konsumeras visuellt saso ett ting som definieras itu sin fallenhet att uppliva sexuellt begar”. Sexighet promenera tillsamman andra ord ej att separera fran forbruknin. Konsumtionssfaren befinner si inom sin flyt fort erotiserad – tank bara kungen allihopa produkter saso marknadsfors tillsamman bilder villi nakna kvinnokroppar.
Illouz skyndar fram, vilket ger nagon imponerande vidd
Illouz later sin tolkning utav saken da skopiska kapitalismen tangera Marx tolknin av varuformen samt arbetet sasom vardeskapande arbetsgang i Kapitalets forsta forbindelse. Utnyttjandet utav den sexualiserade kvinnokroppen i saken dar skopiska kapitalismen beskrivs som e expolateringsforhallande i Marx bemarkelse, dar man samt kvinns omfatta tvenne antagonistiska klasser och mannen extraherar nytta ur kvinnornas kroppar i liknelse tillsamman kapitalistens extraherande av nytta klocka arbetarens anatomi. Har driver Illouz sitt resonemang https://kissbrides.com/sv/heta-makedonska-kvinnor/ for fjarran. Relationen emella konen inneha sa vitt sjalv begripe nagon fullkomligt annan dynamik an den emellan yrkesutovare samt kapitalist, men ehuru Illouz icke forklarar sin metafo narmare befinner sig det komplicerat att vara medveten om hurdan angelaget saken dar ar stav hennes resonemang.
Det ha kan verk sasom en randanmarking andock speglar ett storre dilemma med boken, alltsa dess spretighet
praglade itu saken da tillfalliga forbindelsens och konsumtionens logik. Det ha styrks utav dom folk saso intervjuas, skad dessa forefaller icke besta ekonomiskt avhangi forsvinna partners sam inneha inga alternativt vuxna kidsen.
Det finns ytterligare dilemma och oklarheter med Illouz tankegan. Inom boken forekommer insprangda intervjuer som forfattaren genomfort ino nago rad storstader med karlar och kvinnor i skild aldrar. Dessa personer befinner sig icke, sasom inom pa grund av astadkomme karlek vark endast straighta, a andra sidan ar samtlig akademiker, chefer alternativ korresponderande sam omfatta e explicit urbant medelklasskikt. Detta befinner sig en itu bokens stora brister, icke endast ur ett representationsperspektiv – allihopa grupper behover ej inkluderas i analysen sta att foreta den giltig – skada i detta fallet gor ointresset stav arbetarklassen sam rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.
En utav hennes huvudpoanger befinner sig att dagens relationer blivit allting mer flyktiga, praglade bruten den tillfalliga forbindelsens sam konsumtionens foljdriktighet. Detta styrks fran do manniskor saso intervjuas, skad dessa forefaller icke befinna ekonomiskt avhangig sina partners samt har inga alternativ vuxna avkomma. Manga bruten dom saso intervjuas skanke term for vikten itu sexuell oberoend sam autonomi, ett installning som Illouz menar praglar samhallet inom stort.
Andock befinner sig dessa perfekt identiska starka sam viktiga inom arbetarklassen, dar det ekonomiska beroendet itu partnern ofta befinner sig grandios? Hurdan tittar det ut pro saken dar som bris ekonomiska forutsattningar att separation upp a nago forhallande? Praglas relationerna i arbetarklassen fran en storre matt fran forutsagbarhet sam livslang alternativt befinner si dom tvartom annu mer osakra ino nago reflekterin utav prekariseringen av arbetslivet som ju drabbat arbetarklassen hardast? Ser karlekslivets forutsattningar och bekymmer likadana ut villig landsbyden sasom i storstaden eller paverkas dom till exempel fran avflyttning eller de begransade mojligheterna till anonymitet?
Hon visar hur kapitalismen trangt in ino ”den privata sfaren” samt hurdan dess foljdriktighet darmed strukturerar ej enbart vara utseende inte med aven inre leva.
Mi ager inga besvarande kungen do fragorna andock det ar overraskande att Illouz avstar a att ens nudda dom. Det befinner si oklart forsavitt hon avser att sexualmoralen sam synen kungen karlek sam parforhallanden befinner sig densamma oavsett klassposition. Parallellt tillsamman det skifte Illouz beskriver finns aven ett i boken okommenterad affar inom motsatt kurs: en varnande bruten hemmet, familjen samt aktenskapet tillika bland unga manniskor. Kvinnliga bloggare tillsamman fokus kungen klassiska husmorssysslor saso kokkonst sam heminredning ager hundratusentals lasare samt konservativa politiska rorelser har sasom kand mobiliserat kring fragor om konsroller, homofobi samt familjevarderingar ino Europa sam varlden dom senaste decennierna.